Spelrum


Vardagslunken, den med hundpromenader, jobb, lunchlåda, handla mat, laga mat och fler hundpromenader, är igång. Vissa dagar skaver det. Då när det här rullande tåget som är vardag känns okontrollerat och jag hela tiden känns ligga efter. Men oftast hittar jag takten och lunken och friheten trots de pålagda kraven. En mental sinnesstämning av "Jag har fortfarande semester, jag ska bara iväg och jobba lite". Fake it 'til you make it!

Under sommaren har jag inte haft några andra åtaganden än mitt jobb, vilket har vart extremt skönt och välbehövligt. Det fick mig att inse saker. Så när hösten stundar så ska jag lägga ribban lägre än jag brukar på allt. Jag älskar att slukas av nya hobbys och projekt men efter ett tag pockar allt det där andra som jag också gillar på min uppmärksamhet. Jag behöver då hitta en strategi för det nya att kunna sjunka in i helheten av mig, en mångsysslare, och då funkar inte 100%. Jag är en sammansättning a lá 7%, 3%, 21%, 12%, 33%, 11%, 8% etc. Eller ah, sen blir det ju 100%. Och ganska lätt även 110%. Men det funkar inte.

Så även roller derbyn kommer behöva komma ner på en vardaglig nivå, lång ifrån de 110% som jag gav ifjol. För jag gillar ju att kunna glömma av tid och rum i en loppislåda och inte absolut behöva avbryta det för att åka på träning just nu och idag. Jag vill kunna gå på en konsert även om det råkar vara på en träningsdag. Jag vill gå på stickkafé ibland, något jag inte gjorde under hela våren eftersom det låg mellan två träningsdagar och jag var helt socialt utmattad då. Jag får justera lite helt enkelt. Justera nivåerna så att jag kan behålla allt jag vill och behöver.

För jag behöver nyanser, och spelrum.
Spelrum för lite av allt. Till hela mig.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

My Instagram