onsdag 4 april 2018

Det oändligt poetiska i avtal och räntesatser

Igår var vi på bankmöte. Husmöte, ekonomimöte.
Vi är inte förlovade, men snart belånade.

Gemensamt konto, beslut kring fasta eller rörliga räntor - framtidsplaner. Månadskostnader, marginaler. Om hur många år är vi skuldfria? Vilken pensionsförsäkring att amortera! Vi fortsätter dividera. Och multipliciera. Vi ligger i sängen strax innan sovdags och jag gångrar planerad amortering med månader och år på mobilen. När han går i pension. När det är dags för mig. Ett helt liv snabbt skisserat i siffor. Överskådligt från nu och till slut. Livförsäkring.

Och jag tänker på det oändligt poetiska i det vardagligt konkreta att se en annan människa rikta in sitt liv på vårt gemensamma. På ett så skriftligt, konkret och omständligt sätt att ångra sig ifrån. Vi samlar våra saker och fokus och gör livet - ihop.

Det är fint.
Och 23 dagar kvar.

1 kommentar: